Grovt och grant. Nästan sant.

Så rasande grann var den kvinnan jag såg, Förälskelsen svepte mej med likt en våg, Jag glömde rum, jag glömde tid Märkte ej att jag var på glid... Detta är Torbjörn Johanssons tredje bok med ibland rimmade funderingar om livet och annat. Efter ett rörligt liv med fiolen i högsta hugg tar han det nu lite lugnare i huset vid havet i Halland. Ett antal limerickar blev det, några lite grövre, men "skönheten finns ju i betraktarens öga". Läs och bli glad! [Elib].